Vad tänker du på när du
hör ordet hemlöshet? Jag tänker: Alkoholister. Tiggarligor. Papperslösa. Bristfälliga
sociala skyddsnät. Lägst i klassamhället. Mitt dåliga samvete; Det är definitivt
invecklat. Enligt socialstyrelsens senaste rapporter har antalet hemlösa ökat
de senaste åren och förväntas fortsätta öka. Regeringen hade mellan 2007 och
2009 en hemlöshetsstrategi, som bland annat innebar en
”tak-över-huvudet-garanti”. Detta har delvis fungerat, för nu bor färre hemlösa
utomhus. Men desto fler bor på härbärgen, i kortsiktiga boenden, osv. EU:s alla
medlemsländer har nyligen enats om att vidta tydliga åtgärder för att få bort
denna typ av socialt utestängande fattigdom. Det behövs konkreta strategier och
mål. Sveriges regeringar verkar inte så ivriga att sätta tänderna i den
uppgiften; Efter 2009 tillkom ingen ny plan för att hjälpa de hemlösa. Det
tillsattes endast en ”hemlöshetssamordnare”, utan egentlig makt och utan
resurser. Skamligt, skulle jag säga!
Sverige har råd att motarbeta hemlösheten.
Det vi inte har råd med är att släppa tyglarna om vårt välfärdssamhälle. Enligt
en undersökning skulle 18 000 nya bostäder kunna finansieras om varje
svensk avstod 10 kr varje månad. Jag tror att vi skulle kunna avvara det. En av
de få metoder som ändå har beprövats i Sverige är den s.k. ”Metod Bostad”. Teorin
bakom idén är att förutsättningen för att komma på fötter igen är att man har en
bostad. Det är där allt börjar. Denna metod har visat sig framgångsrik i flera
kommuner.
Jag läste en utmärkt insändare häromdagen, som behandlade ämnet
hemlöshet. Den påpekade att bostadsbyggande är en viktig nämnare i frågan och
att det också är en god idé under en lågkonjunktur; Under en lågkonjunktur är
det nämligen billigare att bygga och fler behöver jobb. En annan åtgärd skulle
kunna vara att välvilliga människor går i god för människor med
betalningsanmärkningar/arbetslösa, som vill hyra, som en slags försäkring under
de första månader. För ett stort problem är att få hyresvärdar anser statligt
bidrag som en inkomst, vilket gör det svårare för bidragstagare och arbetslösa
att få bostad.
Många tror att
missbruk och psykisk sjukdom är de dominerande anledningarna till hemlöshet,
men det är inte riktigt så enkelt längre. Arbetslösa är en kategori hemlösa som
ständigt ökar. Dessutom ökar antalet invandrade östeuropéer i Sverige,
människor utan papper och garantier. Det är väl känt att många dessutom är här
på grund av människohandel, något som polisen fruktlöst försöker åtgärda.
Sverige regering måste vakna upp och inse allvaret i hemlöshetsfrågan. En
tydlig strategi måste fastställas för att motverka den ökande hemlösheten och
fattigdomen. Vi måste värna om välfärden och inte lämna någon på efterkälken. Det
är något vi har råd med och något vi vinner på i längden – Som medborgare och
som medmänniskor. Man kan endast förlora på att gynna en struktur där
klassklyftorna ständigt ökar. Klassklyftor är den företeelse som framför allt
annat förebådar kriminalitet, utanförskapskänslor och missbruk. Ett sådant
Sverige vill inte jag lämna över till nästa generation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar