måndag 25 februari 2013

Metod Bostad?



Vad tänker du på när du hör ordet hemlöshet? Jag tänker: Alkoholister. Tiggarligor. Papperslösa. Bristfälliga sociala skyddsnät. Lägst i klassamhället. Mitt dåliga samvete; Det är definitivt invecklat. Enligt socialstyrelsens senaste rapporter har antalet hemlösa ökat de senaste åren och förväntas fortsätta öka. Regeringen hade mellan 2007 och 2009 en hemlöshetsstrategi, som bland annat innebar en ”tak-över-huvudet-garanti”. Detta har delvis fungerat, för nu bor färre hemlösa utomhus. Men desto fler bor på härbärgen, i kortsiktiga boenden, osv. EU:s alla medlemsländer har nyligen enats om att vidta tydliga åtgärder för att få bort denna typ av socialt utestängande fattigdom. Det behövs konkreta strategier och mål. Sveriges regeringar verkar inte så ivriga att sätta tänderna i den uppgiften; Efter 2009 tillkom ingen ny plan för att hjälpa de hemlösa. Det tillsattes endast en ”hemlöshetssamordnare”, utan egentlig makt och utan resurser. Skamligt, skulle jag säga!
  Sverige har råd att motarbeta hemlösheten. Det vi inte har råd med är att släppa tyglarna om vårt välfärdssamhälle. Enligt en undersökning skulle 18 000 nya bostäder kunna finansieras om varje svensk avstod 10 kr varje månad. Jag tror att vi skulle kunna avvara det. En av de få metoder som ändå har beprövats i Sverige är den s.k. ”Metod Bostad”. Teorin bakom idén är att förutsättningen för att komma på fötter igen är att man har en bostad. Det är där allt börjar. Denna metod har visat sig framgångsrik i flera kommuner. 
   Jag läste en utmärkt insändare häromdagen, som behandlade ämnet hemlöshet. Den påpekade att bostadsbyggande är en viktig nämnare i frågan och att det också är en god idé under en lågkonjunktur; Under en lågkonjunktur är det nämligen billigare att bygga och fler behöver jobb. En annan åtgärd skulle kunna vara att välvilliga människor går i god för människor med betalningsanmärkningar/arbetslösa, som vill hyra, som en slags försäkring under de första månader. För ett stort problem är att få hyresvärdar anser statligt bidrag som en inkomst, vilket gör det svårare för bidragstagare och arbetslösa att få bostad.         
   Många tror att missbruk och psykisk sjukdom är de dominerande anledningarna till hemlöshet, men det är inte riktigt så enkelt längre. Arbetslösa är en kategori hemlösa som ständigt ökar. Dessutom ökar antalet invandrade östeuropéer i Sverige, människor utan papper och garantier. Det är väl känt att många dessutom är här på grund av människohandel, något som polisen fruktlöst försöker åtgärda. Sverige regering måste vakna upp och inse allvaret i hemlöshetsfrågan. En tydlig strategi måste fastställas för att motverka den ökande hemlösheten och fattigdomen. Vi måste värna om välfärden och inte lämna någon på efterkälken. Det är något vi har råd med och något vi vinner på i längden – Som medborgare och som medmänniskor. Man kan endast förlora på att gynna en struktur där klassklyftorna ständigt ökar. Klassklyftor är den företeelse som framför allt annat förebådar kriminalitet, utanförskapskänslor och missbruk. Ett sådant Sverige vill inte jag lämna över till nästa generation.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar