torsdag 2 maj 2013

Vegetarianism, javisst!



Minst en gång i månaden får jag frågan: ”Varför är du vegetarian?”. Även fast jag brinner för ämnet kan det i längden kännas tröttsamt att förklara. Kanske blir det tröttsamt för att jag får känslan av att behöva försvara mig. Dessutom vet de flesta redan på förhand att köttproduktion har en mängd negativa konsekvenser (även fast man inte kan räkna upp allt utantill). och varför är det då jag som blir ifrågasatt? Vegetarianism borde, enligt mig, vara normen och de andra borde behöva förklara sig.
   Jag har tre huvudanledningar till min vegetarianism. Den första anledningen handlar om köttindustrins miljöpåverkan. Mängden energi som krävs för att tillverka kött är betydligt större än för att tillverka grönsaker/spannmål. Vatten och elektricitet förbrukas i blixtsnabb hastighet. Följden blir bland annat högre koldioxidutsläpp, högre kväveutsläpp och snabbare förbrukning av fossila bränslen. För att konkretisera: Att äta ett kilo kött är lika miljövänligt som att åka bil i tre timmar. Vissa personer slår bort det här argumentet med att det inte är vetenskapligt underbyggt, men då kan jag lugnt säga: Det är det visst. Andra säger att de inte bryr sig särskilt mycket om miljön, eller att de inte orkar bry sig, och då vet jag ärligt talat inte vad jag ska säga. För miljöförstöringen går fort, katastrofer står bakom knuten. Och vilken slags värld vill vi lämna efter oss till våra barn?
   Den andra anledningen handlar om resursfördelning. Det krävs tio gånger mer mark för att få fram kött än för att få fram spannmål. Alltså förloras enormt mycket näring i köttindustrin. Mycket av fodret vi ger till våra djur kommer från u-länder. Deras mark hade istället kunnat användas till att odla mat till de själva, inte till våra slaktdjur. Hänger ni med? För att sammanfatta: Om jordklotets resurser ska räcka till att alla måste vi i västvärlden sluta upp med att äta så mycket kött. Och vem vill inte vara med och bekämpa svälten?
   Den tredje och sista anledningen handlar om djurhållningen i köttindustrin. Detta är bara några exempel på det pågående djurplågeriet i köttindustrin: Många kycklingar göds på ett onaturligt sätt, så att deras sköra ben knäcks under tyngden av deras kroppar. Under de många djurtransporter som äger rum i Europa (cirka 250 miljoner djur per år) är det många djur som kvävs, stressas eller svälter ihjäl. Ofta saknas kontroller av att djuren bedövas innan slakt, så många djur töms levande på blod. Och de flesta människor vill inte höra att maten på deras tallrikar är döda varelser, men varför äter man det då?
   Vi har ett tungt ansvar som konsumenter i Sverige. Vi har både tillgänglighet till kunskap och pengar, men ändå kan det kännas som en djungel därute. Vegetarianism är ett lätt sätt för den enskilde individen att göra skillnad, för mat är något som vi alla konsumerar regelbundet. Som jag har nämnt är det många som känner till köttindustrins negativa konsekvenser, men ändå inte får ändan ur vagnen. Då  har jag en utmaning till dig: Ta dig i kragen och prova vara vegetarian! Kanske inte på heltid, om den tanken känns alltför överväldigande, men på deltid. Du kan bli en måndagsvegetarian. Eller välja att börja skippa kyckling. Eller något liknande. För man kan inte vrida sig ur ansvaret, det står kvar där även när man tittar bort. Och jag utmanar dig att ta det på allvar.
   Så, nu vet ni varför jag är vegetarian. Nu vet ni varför jag tycker att vegetarianism borde vara normen. Men jag vill inte vara en hycklare. Jag kan erkänna att jag inte är något konsument-helgon. Jag brister gång på gång i mitt ansvar som konsument, på flera plan. Oftast inte när det gäller vegetarianism, men på andra sätt. (Till exempel när det gäller att köpa rättvisemärkt choklad) Och där utmanar jag ständigt mig själv att skärpa mig. Man får ta ett steg i taget, eller hur?
   Ett sista argument för att bli vegetarian, och det här är till er tjejer: När man äter kött äter man hondjur som handjur. Handjuren innehåller vissa mängder testosteron. Detta genererar följande: Ju mer kött man äter som ung, desto mer ansiktsbehåring/skägg får man som äldre ... Det är som ett väldigt långsamt och ofullständigt könsbyte. Tänk på den, ni!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar