Minst en gång i månaden får jag
frågan: ”Varför är du vegetarian?”. Även fast jag brinner för ämnet kan det i
längden kännas tröttsamt att förklara. Kanske blir det tröttsamt för att jag
får känslan av att behöva försvara mig. Dessutom vet de flesta redan på förhand
att köttproduktion har en mängd negativa konsekvenser (även fast man inte kan
räkna upp allt utantill). och varför är det då jag som blir ifrågasatt? Vegetarianism
borde, enligt mig, vara normen och de andra borde behöva förklara sig.
Jag har tre huvudanledningar till min vegetarianism. Den första
anledningen handlar om köttindustrins miljöpåverkan. Mängden energi som krävs
för att tillverka kött är betydligt större än för att tillverka grönsaker/spannmål.
Vatten och elektricitet förbrukas i blixtsnabb hastighet. Följden blir bland
annat högre koldioxidutsläpp, högre kväveutsläpp och snabbare förbrukning av
fossila bränslen. För att konkretisera: Att äta ett kilo kött är lika
miljövänligt som att åka bil i tre timmar. Vissa personer slår bort det här
argumentet med att det inte är vetenskapligt underbyggt, men då kan jag lugnt
säga: Det är det visst. Andra säger att de inte bryr sig särskilt mycket om
miljön, eller att de inte orkar bry sig, och då vet jag ärligt talat inte vad
jag ska säga. För miljöförstöringen går fort, katastrofer står bakom knuten.
Och vilken slags värld vill vi lämna efter oss till våra barn?
Den andra anledningen handlar om resursfördelning. Det krävs tio gånger
mer mark för att få fram kött än för att få fram spannmål. Alltså förloras
enormt mycket näring i köttindustrin. Mycket av fodret vi ger till våra djur
kommer från u-länder. Deras mark hade istället kunnat användas till att odla
mat till de själva, inte till våra slaktdjur. Hänger ni med? För att
sammanfatta: Om jordklotets resurser ska räcka till att alla måste vi i
västvärlden sluta upp med att äta så mycket kött. Och vem vill inte vara med
och bekämpa svälten?
Den tredje och sista anledningen handlar om djurhållningen i köttindustrin.
Detta är bara några exempel på det pågående djurplågeriet i köttindustrin: Många
kycklingar göds på ett onaturligt sätt, så att deras sköra ben knäcks under
tyngden av deras kroppar. Under de många djurtransporter som äger rum i Europa
(cirka 250 miljoner djur per år) är det många djur som kvävs, stressas eller
svälter ihjäl. Ofta saknas kontroller av att djuren bedövas innan slakt, så
många djur töms levande på blod. Och de flesta människor vill inte höra att
maten på deras tallrikar är döda varelser, men varför äter man det då?
Vi har ett tungt ansvar som konsumenter i Sverige. Vi har både
tillgänglighet till kunskap och pengar, men ändå kan det kännas som en djungel
därute. Vegetarianism är ett lätt sätt för den enskilde individen att göra
skillnad, för mat är något som vi alla konsumerar regelbundet. Som jag har
nämnt är det många som känner till köttindustrins negativa konsekvenser, men
ändå inte får ändan ur vagnen. Då har
jag en utmaning till dig: Ta dig i kragen och prova vara vegetarian! Kanske
inte på heltid, om den tanken känns alltför överväldigande, men på deltid. Du
kan bli en måndagsvegetarian. Eller välja att börja skippa kyckling. Eller
något liknande. För man kan inte vrida sig ur ansvaret, det står kvar där även
när man tittar bort. Och jag utmanar dig att ta det på allvar.
Så, nu vet ni varför jag är vegetarian. Nu vet ni varför jag tycker att
vegetarianism borde vara normen. Men jag vill inte vara en hycklare. Jag kan
erkänna att jag inte är något konsument-helgon. Jag brister gång på gång i mitt
ansvar som konsument, på flera plan. Oftast inte när det gäller vegetarianism,
men på andra sätt. (Till exempel när det gäller att köpa rättvisemärkt choklad)
Och där utmanar jag ständigt mig själv att skärpa mig. Man får ta ett steg i
taget, eller hur?
Ett sista argument för att bli vegetarian, och det här är till er
tjejer: När man äter kött äter man hondjur som handjur. Handjuren innehåller
vissa mängder testosteron. Detta genererar följande: Ju mer kött man äter som
ung, desto mer ansiktsbehåring/skägg får man som äldre ... Det är som ett
väldigt långsamt och ofullständigt könsbyte. Tänk på den, ni!
